Söndag

I februari blir Loka hela 3 år (!) vad hände med tiden? När kom trotsen? När försvann den? Hur blev hon så vuxen? Hur blev jag så säker i min roll som hundägare? En sak är säker, Loka är det bästa som hänt mig. Jag har haft katter sedan jag var 15 år dvs i 10 år och herregud vad jag älskar och har älskat de underbara liven som jag fått äran att dela mitt liv med men däremot måste jag säga att kärleken till en hund ser annorlunda ut med det är bandet mellan mig och mina katter absolut inte mindre värd. Men för mig är det annorlunda och det är ju två olika arter så klart att kärleken ser annorlunda ut.

Loka har lärt mig så otroligt mycket om mig själv och även hjälp mig hitta mig själv. Jag var vilse utan att jag visste om det. Loka visade vägen hem, hem till mig själv. Det är lite av ett deltids jobb att ha hund, vissa dagar ett heltids jobb. Och med alla jobb så kommer det dagar man är lyrisk över det och dagar då man bara vill spy på det. Men oavsett hur jag mår, hur vädret är eller vad som händer omkring mig så mår jag alltid bäst när jag är tillsammans med min lilla familj i skogen. Då försvinner allt som tyger mig, allt som stressar mig och jag får ny energi.

Det jag inte visste innan jag hade hund var hur bra man själv mår när man ser sin pälsunge lycklig. Att se Loka springa runt lös i skogen ger mig samma överväldigande känsla som när man är nykär och jag kan bara föreställa mig hur glad hon är. Loka är lite av ett måndags ex när det kommer till hennes kropp men är en på miljonen när det kommer till hennes psyke och det är jag tacksam för varje dag. Hon har givetvis sina brister, men de flesta går hand i hand med hennes kroppsliga besvär. När hon har ont vill hon inte bli lämnad för en sekund och när hon mår bättre går det mycket bättre. Utan speciellt mycket träning så bryr hon sig inte i vilt inte mer träning än att vi sett till att vara ett mycket roligare alternativ och så är det med allt när det kommer till Loka. Hon ser alltid oss som det bättre valet i livet och den känslan är för mig oslagbar. Hon är vår och vi är hennes ♥

Sen är det klart, livet blir vad man gör av det. Väljer man att fokusera på de dåliga beteenderna istället för de bra kommer de garanterat bli ännu större problem. Hundar är smarta men de gör inte skillnad på uppmärksamhet. Därmed tror jag valet av ras är otroligt viktigt, vill du vinna lydnadstävlingar så ska du nog inte välja en samojed men däremot kanske du får en samojed som gillar lydnad och ni kan gå hur långt som helst tillsammans. Jag tror man måste vara inställd på att man köper en hund och även de aktiviteter den är framavlad för men samtidigt vara medveten om att det är en individ man får och att den inte alltid gör det den är skapt för. Det ska vara kul att ha hund inte en ständig kamp. Vi har oturen att ha en draghund som aldrig kommer få dra men vi har turen att hon mår bra utan det. Vi pratar väldigt ofta om att skaffa en till hund här hemma men eftersom Loka har sin atros samt sina höfter så känner vi att det måste bli en annan ras och helt plötsligt blir det oerhört svårt att hitta något vi känner passar oss, för vi är otroligt kära i samojeden som ras men vi vill ha en ras som kan hålla samma nivå som Loka nu och vill absolut inte köpa en hund utan att ha för avsikt att låta den göra det den är till för.