Det var otroligt vackert nere vid ängarna, ljuset ifrån solen gjorde att huvudvärken nådde helt nya nivåer, gräsets glittrande dagg trängde in genom skorna till mina fötter och råheten som spred sig i kroppen väckte ett starkt förakt mot sambon som låg hemma under ett varmt täcke och sov. Men Loka var lika glad och full med energi för det, hennes eviga springande på ängen fram och tillbaka gjorde mig illamående men samtidigt glad.
Det är det med Loka, hon äger mitt hjärta och jag ger henne min värld,min tid och min energi varje dag. Vissa dagar med glädje, vissa dagar med en suck men alltid med kärlek fast hon vissa dagar är en blocket hund. Herregud vad jag svor över henne när hon var terroristen (valp), jag och sambon brukar skratta åt hur hon drev oss till vansinne. Men herregud vad vi kämpat för att få den hund vi har idag, det tar tid och en heldel tålamod att äga en samojed. Vi kommer alltid ha saker att jobba på och med, vi kommer alltid ha dagar framför oss där envisheten är starkare än viljan hos henne som kommer pröva oss som ägare resten av våra liv tillsammans. Men jag älskar det, men jag tror inte att det är något för alla.
// En nöjd matte nerbäddad i soffan med Grey's Anatomy maraton och med en sambo som mår lika dåligt som mig men som är ute på äventyr med Loka, kanske med en suck men med en stor dos kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar