Knäpp natt = Knäpp dag.

Är lite sne i huvudet utav sömnbrist, men dagen har varit väldigt givande för promenerande sundbybergsbor nere vid Lötsjön. Varför kan man undra? Jo, jag och Loka var ute och traskade i en harmonisk anda. Tills, vi mötte svanen från helvetet nere vid sjön. Jag är bokstavligen livrädd för svanar, ge mig en björn och jag skrattar utav glädje, men en svan då vill jag bara dö på fläcken.

Jag stannade upp, samlade mod, försökte förmedla till Loka att matte är cool lugn. Gick framåt med bestämda steg, såg något bekant i ögonvrån, en kvinna som jag bara måste känna. Loka uppfattade att matte bytt fokus och stegade mot kvinnan, matte trodde hon kände. Men så var inte fallet, det var Blossom som var ute med sin vovve och jag hejade ju glatt som vi hade känt varandra i hundra år. Men hon var trevlig, även hennes hund. När de traskade iväg, så återstog fortfarande problemet, jag måste passera svanen som parkerat mitt på gångvägen.

Ännu en gång var jag otroligt bestämd, vi skulle förbi om det så vore det sista vi gjorde. När vi är ca 4 meter från aset, så reser han sig och börjar hugga med huvudet som bara en svan kan, så jag väjade upp i gräset. Till min förtvivlan var det ett gäng mindre glada ankor där som börjar köra svandansen de också. Loka traskade på som inget, medans jag dog minst 10 gånger och blev paralyserad, stående där mitt bland alla illska fåglar tills en trevlig äldre herre hjälpte mig ur situationen. Han kom och ställde sig brevid mig och sa "Kom nu tjejen, här kan du inte stå hela dagen" så skrattade han ett betryggande skratt och förvandlades till dagens superhjälte.

En matt och urfokus Loka.