Klant

Klant,klant,klant. Blir så trött på mig själv, igår kväll lyckades jag vrida till foten i trappen när jag skulle gå upp(hur förblir ett mysterium). Och idag har jag levt i förnekelse "jag har minsann inte ont, det här går bra" fastän jag vill fälla en tår varje gång jag går på ojämn mark. Just för att jag levt i förnekelse så har jag även promenerat en del idag och sist jag skulle upp för trapporna här hemma så vart jag tvungen att improvisera lite för att ta mig upp för trappen med hedern i behåll. Och det gick väl sisådär, för nu har har i mina desperata försök att inte använda foten lyckats vrida till något i ryggen.. Haha, jag orkar inte.

Ungefär såhär matt känner jag mig nu.

Egon

Idag fyller Egon 5 år! Det ska vi fira med lite kokt fisk och lite extra pussar :) Igår sjöng vi för honom strax innan tolv denna låt.

Mobilblogg - Just nu!

Vi har precis hittat hem efter en promenad med Paulina och Ponyo! Vart inte ursvik utan vi promenerade längs bällstaån in till Karlberg istället:) Loka fick ha på sig sin väska tom idag,bara för att vänja henne! Toppen tur på ett par timmar i solen med lite bad längsvägen för hundarna :) Var i vanlig ordning dålig på att fota, men lyckades ta några bilder!

Lyckades få med mina skor på bilden också, fick skavsår(hatar nya skor) så gick i strumporna största delen av promenaden! Sista bilden vid vattnet var sekunderna innan Loka trillade i haha! Med väska och allt.. Hon tog drick pausen till en ny nivå helt enkelt!

Loki Lou

Imorgon ska vi dra ut i skogen med Ponyo och Paulina med klövjeväska och bara mysa! Var ett bra tag sedan vi sågs då Ponyo träffat en hund med kennelhosta, dock blev han aldrig sjuk men vi bestämde att det var dumt att chansa så vi satte 10 dagar utan sympton som minimum innan de fick träffas, nu har det gått ännu mer ändå! Rätt så säker på att Loka kommer älska livet imorgon när hon får träffa Ponyo som nu mera går under namnet "Uppe i det blå" för han ser alltid så himla bortkommen ut haha.

 Sen är ju Loka hunden som är väldigt obrydd, strumpor,halsdukar eller tröjor på sig eller en långlina hängandes på huvudet. Det spelar ingen roll för henne, hon traskar på som vanligt. Och ger intrycket att hon faktiskt är för "fin" för att bry sig helt enkelt. 

Moment 22.

Idag var det en dyster anda över de annars så livliga Hallonbergen, men när en pappa och hans döttrar, inte äldre än 3 och 5 år gamla dött, så blir allt så nära. Jag bor inte i Hallonbergen, men min skola ligger där. Starten på dagen blev chockartad och fylld med oro, telefonen gick på högvarv och efter ett par timmar kunde man pusta ut. Pusta ut och vara tacksam för att någon annan förlorat någon nära. Pusta ut för att en annan mamma förlorat sina två barn. En märklig känsla, som jag förhoppningsvis enbart upplever en gång i mitt liv samtidigt andra i världen vaknar upp till det här flera gånger i veckan. Ännu en tacksamhets känslovåg som sveper över mitt samvete. Man pustar ut ännu en gång och tycker det är en förbaskad tur att man inte är drabbad, utan någon annan. En märklig dryg känsla som styr mig idag.


- Moment 22 när det är som bäst, men trevlig helg vettja!

Ibland drömmer man sig tillbaka till en 8 veckors gammal Loka !

Idag är en toppen dag! Humöret är på topp, skönt med lite ledigt en dag mitt i veckan! Solen skiner och vi har precis hittat hem efter en promenad i solen.

Precis såhär mår jag idag!