Vart?!

Vart tog det fula fula vädret vägen, ingen som vet, ingen som vet :D

Vart?!

Vart tog den söta lilla våren vägen? Ingen som vet, ingen som vet..

Picasso?

Nu är det så att jag är arg på tele2, då asen gav mig ett redan upptaget nr (?). Så tydligen har jag ett nytt nr nu, fast intressant nog ringer jag från mitt "gamla" nr. Så ska luska lite i detta och kommer sedan skicka ut nya numret när jag vet vad som gäller!

Idag ska jag jobba, men sen går jag på helg! Har nästan glömt bort hur det känns med en helt ledig helg :) Så i helgen blir det sista förberedelserna inför Lokas stora entré på tisdag! Förmiddagen har varit vigd åt nödvändiga ting, som inte alltid är de roligaste, men har haft Jenny i örat som sällskap! Mycket uppskattat! Kvinnan med mest oflyt men med ett chockerande bra humör, så tummen upp för henne!

Sen lär jag ju säga att appen Draw something är underhållning på hög nivå! Så ladda hem nu och lägg till mig! Denna teckning skickades precis till Johan, är jag inte duktig? Haha.

Jag lever och jag jobbade bara till kl 17. Fast 9h jobb på för tok några timmars sömn innebär ju en heldel missöden, men någon måste ju stå för underhållningen också. Nu gäller det bara att ta sig hem i ett stycke!

Och sen blir det att åka till västerorts djursjukhus, då herr Egon måste byta tillbaka till special fodret, bara att hoppas det räcker så han slipper medicin igen. Men han är världens duktigaste katt, så det är egentligen inget problem. Det är nämligen så att våran lilla Egon har en kronisk tarmsjukdom som gör att han måste äta kortison i perioder. Och ja, det är väl inte kul för någon husse/matte och se sitt "barn" må dåligt.

Men skulle ni ha problem med erat djur och bor i sthlms trakten, rekommenderar jag varmt Västerorts djursjukhus, helt fantastiska!

Ska inte du sova nu?

Jo, egentligen borde jag sova med tanke på att jag jobbade kväll igår. Men skiter det sig på jobbet så får man helt enkelt ställa upp! Förhoppningsvis slipper jag jobba 15h idag, så håll en tumme:)

( första mobilbloggningen, så ser det galet ut vet ni varför.)

Jag önskar er en trevlig dag, för det ska jag och kaffekannan försöka ha!

Jag har telefon! Haha, lyckan är total! Löjligt jag vet, men herregud så ljuvligt att kunna ringa! Har inte blivit någon just bloggning senaste dagarna, då jag varit däckad av migrän och trötthet! Men nu är jag kry och men ännu inte pigg. Så just nu är fokusen på att orka jobba! Så återkommer när jag fått lite mera energi.

Så nu ger jag upp och återvänder till jobbet! 

Såhär ligger det till.

Skulle aldrig gått upp denna morgon. Varför kan man nu undra? Vi börjar från början, inatt har min andra halva haft show. Vaknade första gången utav att han ligger och skriker " POOOOWER" i sömnen. Vilken jag fann otroligt underhållande och började asgarva. Happ, då skulle man somna om, lättare sagt än gjort när mysmaskinen Elsa fattat att man var vaken. Hennes taktik är grym dock, vem kan somna när en katt tuggar på ens ögonfransar? Eller plockar ögonbrynen? Tillslut var fröken nöjd och jag somnade om, för att ganska snabbt vakna utav att han den där sjöng, högt och härlig. Såklart vaknade fröken också. Och så fortsatte det.

När väl klockan ringde, var jag otroligt lättad att denna natt äntligen var slut. Trots att jag jobbat helgen och var ledig gick jag upp med han den där, otroligt lättad att det faktiskt fanns ett slut på världens längsta natt. Solen lyste upp tillvaron och allt gav ett sken utav att detta kommer bli en bra dag. Men tröttheten kom sakta krypande, likt molnen som efter ett par timmar trollat bort solen. Sen började ett flimmer sprida sig över synfältet, då vart det bara att inta migränmedicinen och ansluta sig till mörkret. 

Så vaknar jag upp utav att Egon tyckte att det var dags att vakna. Lite små groggy utav medicinen gick jag ut i hallen för att hämta posten och mitt simkort. Trodde jag, inget jävla simkort. Då skrev jag ett mycket vänligt mail till katshing och mer eller mindre bad de fara och flyga med lite finare ord. Kom i kontakt med tele2 som lovade mig ett simkort senast torsdag och skulle det inte vara hos mig då så skulle jag givetvis kompenseras. Något katshing inte ens nämnt. Skit företag. Synd bara att jag inte gav upp hoppet om katshing tidigare. 

Nu blir det att bädda ner sig i soffan resten utav dagen och mysa med katterna. Så är nog all huvudvärk snart borta. Vad kan inte lite kärlek bota? Sådär appropå kärlek, så har Loka varit ute för första gången i sitt liv idag! 

Tack och bock för oss idag, soffan kallar!