Halt!

Jag har gjort det igen (!) halkat ner för en trapp..  Börjar bli min signatur. Denna gång gick det dock bättre än förra gången då jag både tappade medvetandet och luften, gör bara ont när jag andas in på ena sidan så hoppas att de blir bättre, annars får man väl helt enkelt kolla upp det. Men damen som gick bakom mig gick det värre för (Man kan ju undra om trappan var indränkt i såpa) så hon fick åka till akuten. Känns som om jag borde köpa tant-antihalk-grejs om jag vill överleva den här vintern eller så skaffar jag mig bara hockeyutrustning, borde ju nästan vara säkrare. Hursomhaver, så gick jag och Loka vidare i halk-infernot och avslutade promenaden med lek i hundrastgården, där Loka hittade en otroligt vacker lekkamrat, en Australian Shepherd hane på 8 månader.

Ost + honung + kaffepulver = Himmelriket.

Idag gick vi hem till Paulina på eftermiddagen för lite kaffe,prat,hundhäng och OST. Herregud, hon bjöd mig på något jag var väldigt skeptisk till någon ost med ett namn i stil "Chajsdo sadjada ost", rätt tunn skiva skulle det vara, ett lager honung och sedan toppade man det kaffepulver, jag upprepar HERREGUD så gott det var! Sedan visade Loka en ny sida, hon tiggde!! Haha, lär väl ge min mamma ett ont öga och även slänga ett ont öga till svärisarna som skämmer bort en viss fröken ;P Det var fullt ös på bästa vännerna, märks att de varit borta ifrån varandra ett tag! Så kul att se hur mycket de uppskattar varandra, värmer i mitt löjliga matte hjärta. 

Haha, ser ut som en hund med ett extra huvud. Men det ska föreställa två glada/galna samojeder.

Lycka!

Tror trippen hem till alla älskade tog kålen på både mig och Loka, kvällen på jobbet igår var den värsta någonsin, var så sinnessjukt trött. Är fortfarande sinnessjukt trött likaså Loka. Men vad gör väl det? Det var underbart att få träffa alla igen. Och bäst av allt så hann jag träffa Meja en massa, jag trodde aldrig det skulle kännas såhär stort att vara faster, att höra henne skratta gör att man tappar tid och rum. Att se henne krypa fram till Loka, gosa in sig i hennes päls och bara njuta är bland det sötaste som finns. Mina två favorit flickor i hela världen.

Jag har nog tagit över platsen i familjen som den överkänsliga, när pappa levde var det han som stog för alla lyckotårar när livet blir så där övergripande vackert, stunder då man önskar att tiden kunde stå stilla och man kunde få vara där förevigt. Herregud vad jag önskar att han kunde varit där när Meja tog sina första steg, han hade stått och kämpat mot tårarna för att sedan gett henne en riktig pappa kram. Du är saknad!<3

Vackra Säter.

BUS.

Kloka Loka hos min älskade power mormor !

Kärt återseende med husse på fredagskvällen! Behöver jag säga att detta är husses hund? :)

Otur.

Vi åkte hem från Dalarna igår och idag vräker snön ner! Ska komma 25 cm snö detta dygn! Är så otroligt avundsjuk, jag vill ju också ha snö! Sötaste Meja fick bland annat en pulka av oss, snacka om passande present!

Gäller ju att ladda upp inför riktiga racet!

Älskade unge <3

Mobilblogg - Kontraster

Från cool lugna Dalarna, till kö kaos.. Jag vill ju hem, inte sitta här! Haha men man kan ju inte få allt här i världen!

Mobilblogg - Frihet!

Såhär underbart har vi det:) Sämsta bilden men bästa känslan!

Mobilblogg - 1 år!

Idag firar vi Meja som blir 1 år och lärde sig att gå på kalaset! :D Världens finaste tjej!