Isabel i ett nötskal.

Igår kväll så satt jag och min andra halva i köket med en varsin kopp te. Och sätt mig på en köksstol så blir jag aldrig tyst. Tar gärna på mig rollen som förste talare. Inte vidare smidig på att föra fram min talan heller. Vi pratade om kriget i Afghanistan. Istället för i samband med, blev det;

- I samarbete med world trade center.

Sen tappade samtalet sin seriösa ton och vi förvandlades till självutnämnda stand up komiker. Efter att tröttat ut oss själva, lämnade vi över det till proffsen. Och en sak som är så otroligt tråkigt, är att stand up i Sverige är värdelöst. Finns ingen roligare än Jimmy Carr, en brittisk komiker. Tragiskt nog känns det långt borta att han skulle komma till Sverige. Tycker det är roligt, hur vi svenskar är så rädda för trampa någon på tårna. Stand up kan inte bli roligt om komikern inte vågar köra fullt ut, det kan inte bli roligt om personen försöker vara politiskt korrekt. Sen är brittisk stand up alltid att föredra framför amerikansk. Så känner ni er låga, uttråkade sök efter Jimmy carr, Eddie Izzard, Frankie Boyle på youtube och luta er tillbaka, skratta och njut utav livet.