onsdag 17 april 2013
tisdag 16 april 2013
Hej beslutångest.
Åh kan inte någon bara bestämma åt mig? Ska jag vara ledig i sommar eller ska jag ta sommarkurser? Känns så dumt att man måste bestämma sig nu när man är så trött och det ända som gör att man håller i är vetskapen om att denna termin snart når sitt slut. Klart jag vill vara ledig nu, hela långa sommaren vill jag ligga på divanen och käka jordgubbar. Men sen när långa sommaren är här och man börjar klättra på väggarna för att man vill ha något att göra, då kommer man säkert ångra sig att man inte tog en kurs.
Och faktiskt har jag svårt att tänka mig att jobba, vilket jag givetvis får om jag vill. Men ska jag göra något i sommar, så får det bli att plugga. Synd nog måste jag verkligen bestämma mig nu. Det är lite lagen om all jävlighet över det här, för väljer jag att gå en kurs i juli kommer det vara super bra väder och väljer jag att ligga på divanen hela sommaren kommer det säkerligen bara ösa ner regn.
Får nog bli att dra lott om saken! Dagens i-landsproblem i samarbete med Isabel. Lokas röst faller ju garanterat på att jag ska vara ledig hela sommaren och hoppas nog på en favorit i repris, en massa regn och lera..
Och faktiskt har jag svårt att tänka mig att jobba, vilket jag givetvis får om jag vill. Men ska jag göra något i sommar, så får det bli att plugga. Synd nog måste jag verkligen bestämma mig nu. Det är lite lagen om all jävlighet över det här, för väljer jag att gå en kurs i juli kommer det vara super bra väder och väljer jag att ligga på divanen hela sommaren kommer det säkerligen bara ösa ner regn.
Får nog bli att dra lott om saken! Dagens i-landsproblem i samarbete med Isabel. Lokas röst faller ju garanterat på att jag ska vara ledig hela sommaren och hoppas nog på en favorit i repris, en massa regn och lera..
| Den svenska sommaren när den är som bäst // Loka a.k.a grisen. |
Ensamhetsträning.
Idag har vi tränat ensamhetsträning med Loka tillsammans med Ponyo vilket gick långt över förväntan. Nej, Loka kan inte riktigt med det där att vara själv ännu. Det försvann vid hennes första löp och vi sitter helt fast i hur vi ska göra, för att börja med en liten yta funkar bra, tills vi lämnar hemmet. Men idag körde vi igång med träningen på riktigt tillsammans med Ponyo och första gången vi gick ut skällde hon ett par gånger, andra gången gnydde hon och tredje gången vi gick ut var det tyst, helt tyst. Nu lämnade vi bara de i 5 minuter varje gång och var kvar i trapphuset.
Imorgon kommer vi utöka minuterna och även gå ut ifrån trapphuset, så får vi se hur det går. Det är lite skamligt att vi inte tagit tag i det här på riktigt förrens nu, när vi lägger ner så mycket tid på annat. Men det handlar väl mer om att vi fått våran vardag att fungera så bra ändå, så skjuter man liksom på det bara för att man faktiskt tycker det är jobbigt att ta tag i.
Men det är löjligt att vi inte gjort det eftersom *peppar,peppar* är det ända promblemet vi har i vardagen med Loka och jag tror inte att de kommer bli så svårt att lösa. Och första gångerna vi testar med henne helt själv sedan kommer bli med DAP-halsband. Givetvis kommer ta ett tag innan vi är där, vi kommer ta det steg för steg, väldigt sakta.
Hon klarar idag av att man slänger soporna, springer ner i tvättstugan osv. Fast med ett skall eller två. Men längre än så funkar tyvärr ej. Och vi kommer inte utöka det med henne själv förrens man kan gå ner i tvättstugan utan att hon ens skäller en gång.
På dagis har hon inga problem alls med att bli lämnad själv med de andra hundarna, inte heller hemma hos Ponyo. Så nu är det kortsiktiga målet att hon kan vara själv med Ponyo hemma hos oss en timme. Hemma har hon inga problem att ta distans till oss, så hon har inte behovet att ständigt vara i samma rum som oss, tack och lov.
Har ni några tips på hur ni skulle gå vidare, så tveka inte att säga hur ni skulle gått till väga!
Imorgon kommer vi utöka minuterna och även gå ut ifrån trapphuset, så får vi se hur det går. Det är lite skamligt att vi inte tagit tag i det här på riktigt förrens nu, när vi lägger ner så mycket tid på annat. Men det handlar väl mer om att vi fått våran vardag att fungera så bra ändå, så skjuter man liksom på det bara för att man faktiskt tycker det är jobbigt att ta tag i.
Men det är löjligt att vi inte gjort det eftersom *peppar,peppar* är det ända promblemet vi har i vardagen med Loka och jag tror inte att de kommer bli så svårt att lösa. Och första gångerna vi testar med henne helt själv sedan kommer bli med DAP-halsband. Givetvis kommer ta ett tag innan vi är där, vi kommer ta det steg för steg, väldigt sakta.
Hon klarar idag av att man slänger soporna, springer ner i tvättstugan osv. Fast med ett skall eller två. Men längre än så funkar tyvärr ej. Och vi kommer inte utöka det med henne själv förrens man kan gå ner i tvättstugan utan att hon ens skäller en gång.
På dagis har hon inga problem alls med att bli lämnad själv med de andra hundarna, inte heller hemma hos Ponyo. Så nu är det kortsiktiga målet att hon kan vara själv med Ponyo hemma hos oss en timme. Hemma har hon inga problem att ta distans till oss, så hon har inte behovet att ständigt vara i samma rum som oss, tack och lov.
Har ni några tips på hur ni skulle gå vidare, så tveka inte att säga hur ni skulle gått till väga!
måndag 15 april 2013
Löpet som känns som en evighet.
Idag kom Paulina och Ponyo förbi för en kaffe, Loka har på fredag löpt i 3 veckor och hoppas innerligt att hon är klar då! Men hursomhaver så var Paulina och Lokas prins här idag och det gick super bra mellan Loka och Ponyo vilket var väldigt skönt! Förra löpet klarade han av att vara med Loka första veckan av löpet sen vart det för påfrestande och stressande för honom. Så otroligt kul att se att all träning Paulina lagt ner på honom gett resultat och att de kan umgås fast Loka löper. Han var otroligt juckig mot Loka efter hennes första löp och beteendet med massa träning försvann fast han hade sina bollar kvar och idag har han inte det. Men skönt att beteendet gick att få bort innan kastrering, för kastrering behöver absolut inte göra att beteendet försvinner, vilket man upplever att vissa tror.
Vi har diskuterat rätt mycket här hemma om hur vi ska göra med Loka, då vi till en början inte ville kastrera henne då pälskvaliten kan bli horribel för samojeder. Men det är minuset för kastrering och det väger över att ha en deppig, trög och omotiverad hund under löp och även ett tag före och efter. Vi hoppas även att hennes aptit blir bättre, den försvann under hennes första löp, hon gick ifrån matgalen till att äta var tredje dag typ. Precis som Ponyo blev efter han blev könsmogen och idag efter han förlorat bollarna äter som han ska, så vi får hoppas de blir lika för Lokisen.
Akutella bilder bjuder jag inte på, då jag inte har några! Är på tok för tankspridd för att komma ihåg att ta bilder just nu! Sen är vädret grymt tråkigt! Så bjuder på lite bilder ifrån bättre dagar.
Vi har diskuterat rätt mycket här hemma om hur vi ska göra med Loka, då vi till en början inte ville kastrera henne då pälskvaliten kan bli horribel för samojeder. Men det är minuset för kastrering och det väger över att ha en deppig, trög och omotiverad hund under löp och även ett tag före och efter. Vi hoppas även att hennes aptit blir bättre, den försvann under hennes första löp, hon gick ifrån matgalen till att äta var tredje dag typ. Precis som Ponyo blev efter han blev könsmogen och idag efter han förlorat bollarna äter som han ska, så vi får hoppas de blir lika för Lokisen.
Akutella bilder bjuder jag inte på, då jag inte har några! Är på tok för tankspridd för att komma ihåg att ta bilder just nu! Sen är vädret grymt tråkigt! Så bjuder på lite bilder ifrån bättre dagar.
.
Snart är det 18:e april igen. Tiden går otroligt fort, jag önskar jag kunde säga att den gör det när man har kul. Men med handen på hjärtat har de här två åren inte alls varit roliga och jag är trött, matt men glad och tacksam. Jag är väldigt ödmjukt inställd till livet men framför allt till sorgen.
Sorgen över att han är död och sorgen över att du är sjuk. Tacksam för att hans död förde oss samman, tacksam för att din sjukdom tar fram det bästa och sämsta ur folk. Glad för att han är fri och matt för att du är fången. Kontraster och mönster som vill upprepa sig, om och om igen.
Men det är väl så livet ser ut? Klart det finns mönster att se när ni båda slåss mot samma sjukdom, samtidigt som kontrasterna skiljer er åt, allt är i slutändan individuellt. Men ibland blir min bild av världen suddigt och allt flyter samman till en kaosartad bild och den skrämmer skiten ur mig.
Jag drömmer ofta min pappa, samma dröm om och om igen. Den handlar alltid om att jag ska möta upp honom för att sedan gå hem till oss men vi kommer aldrig fram, han hinner alltid dö. Vilket inte skiljer sig ifrån verkligheten, sista gången vi umgicks skulle vi hem till mig, jag skulle få visa han att jag hade det bättre nu. Men vi kom aldrig fram utan vi slutade på sjukhuset och sedan kom det aldrig något mer tillfälle.
Man kan tycka att de en löjlig sak som att visa upp sitt hem inte borde spela någon roll. Men för mig gör det, för mig svider det att han aldrig hann se att mitt liv ordnade till sig tillslut. Jag har alltid varit slarven, skräpet som alltid ställde till det för mig.
Dalarna
Vi har haft det super bra hemma i Dalarna, varit i Säter,Borlänge och Falun. Blir alltid lite utav en turné när man är där och man vill alltid att helgen ska vara så mycket längre än vad den är. Loka löper fortfarande, tyvärr! Hon är nog världens tråkigaste hund när hon löper, vägrar allt förutom att bara vara. Lite tjuren Ferdinand över henne just nu, så jäkla trööökigt!
Tänker dela med mig utav alla bilder jag tog med mobilen under helgen, haha.
| Helt klart värt att ta kort på dalahästen i Avesta.. |
| Och på en Loka som vägra gå (svärföräldrarnas hus i bakgrunden) |
| En extremt suddig bild, men en utav de få gångerna hon lämnade tomten så alltid något. |
fredag 12 april 2013
Match made in hell..
Igår skulle jag montera upp ett galler i bilen, som skulle vara så enkelt.. Det är ett galler man kan ha bakom baksätet men även med "lätthet" kunna sätta det bakom förarsätet om man ska slänga in flera hundar och behöver mer plats. Kan säga såhär att när jag väl fått dit gallret bakom baksätet så kommer det aldrig, aldrig mer monteras ner. Om jag någonsin får dit det haha. Höll på i över en timme igår, vi har ju en kombi men vi har saab 9-3 sportcombi och det väl ganska långt ifrån den största kombin. Den är faktiskt väldigt liten och lågt i "tak" eller vad man ska säga. Perfekt för en samojed med andra ord, men högre än så vill man nog inte vara som hund.
Kommer nog sluta med att skiten åker ner i kartongen igen och att svärfar får hjälpa till i helgen eller att vi slänger skiten och köper någon annan modell.. haha. Jag som mätt och haft mig, men tror nästan den är för stor. Aja, lite frukost på det här sedan blir det brottningsmatch med gallret igen sedan hoppas vi på att komma iväg till Dalarna vid lunch! Ska bli så mysigt!! Även fast de sägs att de ska bli snöstorm i helgen..
![]() |
| Inte en kombination jag rekommenderar.. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

