Löpet som känns som en evighet.

Idag kom Paulina och Ponyo förbi för en kaffe, Loka har på fredag löpt i 3 veckor och hoppas innerligt att hon är klar då! Men hursomhaver så var Paulina och Lokas prins här idag och det gick super bra mellan Loka och Ponyo vilket var väldigt skönt! Förra löpet klarade han av att vara med Loka första veckan av löpet sen vart det för påfrestande och stressande för honom. Så otroligt kul att se att all träning Paulina lagt ner på honom gett resultat och att de kan umgås fast Loka löper. Han var otroligt juckig mot Loka efter hennes första löp och beteendet med massa träning försvann fast han hade sina bollar kvar och idag har han inte det. Men skönt att beteendet gick att få bort innan kastrering, för kastrering behöver absolut inte göra att beteendet försvinner, vilket man upplever att vissa tror.

Vi har diskuterat rätt mycket här hemma om hur vi ska göra med Loka, då vi till en början inte ville kastrera henne då pälskvaliten kan bli horribel för samojeder. Men det är minuset för kastrering och det väger över att ha en deppig, trög och omotiverad hund under löp och även ett tag före och efter. Vi hoppas även att hennes aptit blir bättre, den försvann under hennes första löp, hon gick ifrån matgalen till att äta var tredje dag typ. Precis som Ponyo blev efter han blev könsmogen och idag efter han förlorat bollarna äter som han ska, så vi får hoppas de blir lika för Lokisen.

Akutella bilder bjuder jag inte på, då jag inte har några! Är på tok för tankspridd för att komma ihåg att ta bilder just nu! Sen är vädret grymt tråkigt! Så bjuder på lite bilder ifrån bättre dagar.