Ensamhetsträning.

Idag har vi tränat ensamhetsträning med Loka tillsammans med Ponyo vilket gick långt över förväntan. Nej, Loka kan inte riktigt med det där att vara själv ännu. Det försvann vid hennes första löp och vi sitter helt fast i hur vi ska göra, för att börja med en liten yta funkar bra, tills vi lämnar hemmet. Men idag körde vi igång med träningen på riktigt tillsammans med Ponyo och första gången vi gick ut skällde hon ett par gånger, andra gången gnydde hon och tredje gången vi gick ut var det tyst, helt tyst. Nu lämnade vi bara de i 5 minuter varje gång och var kvar i trapphuset.

Imorgon kommer vi utöka minuterna och även gå ut ifrån trapphuset, så får vi se hur det går. Det är lite skamligt att vi inte tagit tag i det här på riktigt förrens nu, när vi lägger ner så mycket tid på annat. Men det handlar väl mer om att vi fått våran vardag att fungera så bra ändå, så skjuter man liksom på det bara för att man faktiskt tycker det är jobbigt att ta tag i.

Men det är löjligt att vi inte gjort det eftersom *peppar,peppar* är det ända promblemet vi har i vardagen med Loka och jag tror inte att de kommer bli så svårt att lösa. Och första gångerna vi testar med henne helt själv sedan kommer bli med DAP-halsband. Givetvis kommer ta ett tag innan vi är där, vi kommer ta det steg för steg, väldigt sakta.

Hon klarar idag av att man slänger soporna, springer ner i tvättstugan osv. Fast med ett skall eller två. Men längre än så funkar tyvärr ej. Och vi kommer inte utöka det med henne själv förrens man kan gå ner i tvättstugan utan att hon ens skäller en gång.

På dagis har hon inga problem alls med att bli lämnad själv med de andra hundarna, inte heller hemma hos Ponyo. Så nu är det kortsiktiga målet att hon kan vara själv med Ponyo hemma hos oss en timme. Hemma har hon inga problem att ta distans till oss, så hon har inte behovet att ständigt vara i samma rum som oss, tack och lov.

Har ni några tips på hur ni skulle gå vidare, så tveka inte att säga hur ni skulle gått till väga!