måndag 4 juni 2012

I musiken andas du.

Ibland brukar jag dansa med min pappa, fast han inte längre vandrar på denna jord och en vacker dag ska jag lära mina barn att lära känna honom genom musiken. I ett lyckans rus är vi äkta, fläckfria, där firar vi livets goda och glömmer bort det onda. I döden fann vi varandra och aldrig,aldrig kommer vi förlora oss igen. Han har aldrig varit mig närmre, fast jag aldrig kan snudda vid hans hand.

I sommar ska jag göra en viktig resa, jag ska tillbaka till friheten. Finns ingenstans jag känner mig så fri som i sommarstället i Kullsbjörken. Ingen el, inget rinnande vatten och ingen mottagning. Ibland är hela släkten där, ibland var det bara vi oavsett så kommer huvudpersonen fattas och jag har inte haft styrkan nog att åka dit ännu. Jag vet att de kommer göra så otroligt ont att se hans rock hänga där, se hans tofflor stå orörda på morgonen. Första solnedgången utan hans närvaro kommer slita mig i tusen bitar, men jag vet att redan den andra kommer kännas som en befrielse. Jag måste gå sönder lite för att läka helt. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar