You're my golden sunshine!

Kärlek,uppoffringar och allt sånt där som klingar fint.  När vi vaknade 05:20 imorse och insåg att vi försovit oss kändes livet sådär " Vad fan håller vi på med?". Klockan skulle ringa 04:40 för att den här dagen skulle gå ihop, det är inte alltid lätt att ha hund, sen är nog vi som vissa skulle vilja kalla oss " Lite väl hängivna", men så blir det när två människor med hjärtat på utsidan skaffar djur. Vet inget vi inte skulle göra för våra bebisar. Sen har ju denna extrema situation att göra med att Loka helt plötsligt under löpet tyckte att " Jag ska minsann inte vara själv en sekund, kom igen testa mig bara, jag tänker yla tills rutorna spricker och vi alla blir vräkta" och tak över huvudet lär vi ju ha nu när vintern är påväg. Och stressa fram ensamhetsträning känns ju inte direkt som något vinnande koncept, så det är bara att börja om från början, börja om på nytt..

Men vi älskar henne ändå, var icke oroliga vi kommer inte utveckla någon plötslig " Hej min hund börjar bli ett år och lite dryg allergi" jag är personligen ganska allergisk mot människor som utvecklat denna vanliga sjukdom. Jag har mer som plan att förlora Loka i en fallolycka på onsdag, när jag ska försöka bära av henne av tåget utan att ramla. Hur detta nu ska gå? Jag har svårt nog att ta mig fram på planmark. Synd att hundar inte har 9 liv som katter. Nu ska jag ringa SJ och boka biljett, för hur jag än bokar så får jag och Loka olika platser på tåget, det känns inte heller direkt som något vinnande koncept för en lyckad resa.

Ha en fin dag gott folk!

En favorit i repris.