måndag 30 juli 2012

Home sweet home!

Borta bra men hemma bäst, fast det är för tomt i lägenheten. Men imorgon kväll kommer mitt hjärta hem igen. Dagarna gick lite fortare när jag var upp till Dalarna och träffade älskade och saknade. Jag känner mig otroligt tacksam att jag fått äran att få bli faster, härligare känsla finns inte. Meja är lycka i den renaste form som balsam för själen. Ett halvår efter pappas död föddes hon och gav mig en större förståelse för livets gång, hon ger allt en större mening, fasters gulleplutt.

Uppe i Dalarna hann vi med mycket och Loka gjorde mig glatt överraskad. Hon är en ängel med småbarn. Hon slappande av på alla dess olika ställen vi var till. Jag fick lite egen tid, var och hälsade på pappas grav, åkte upp till hoppbackarna och kollade ut över Falun när solen gick ner. Loka och jag träffade Therese och Zeke ännu en gång, denna gång träffades vi på en grusplan, där vi kunde släppa de utan att jag skulle behöva oroa mig för att en älg skulle dyka upp och vara mycket mer intressant än matte.








13 kg vs 45 kg








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar